I den här lilla familjen har vi precis fått hem en ny liten medlem.

En nyfiken kille med mycket energi.

Tamråttor ligger mig varmt om hjärtat och jag skulle gärna ha hela huset fullt av dom. Men dom har också sina nackdelar.

Cancern och alla dessa sjukdomar.

Eftersom dom är så känsliga för drag som dom är så passar det inte egentligen att ha tamråttor i dom här lägenheterna eftersom dom inte gör annat än just drar..

Och mycoplasma är just ett sånt jädra stort problem. 

Kajsa ligger mig fortfarande så enormt varmt om hjärtat och bara tanken på att våran tid tillsammans snart kommer vara slut gör att det gör så vansinnigt ont i mig..

Jag vill inte att hon ska försvinna.

Men jag vet att hon en dag kommer att göra just det. Försvinna ifrån mig och istället leka med änglarna.

Men det är inte därför våran nya kille kommit. För att ersätta henne.

Så klart inte.

Han har kommit för att jag känner att jag är redo för ansvaret han kräver och för att jag vill helt enkelt.

Ludde heter min nya kille.

Egentligen Ludvig men Ludde känns så mycket enklare.

Han hjälper mig att fixa med det gröna.

Och han leker kurragömma med mig.

Jag lovar, man hittar honom aldrig..

Vi har lite småfix att ordna med innan allt är bra.

Kastrering till exempel men det säger vi inte till Ludde..