Alla mina tankar, mina känslor och mina ord skrivs nu för tiden i en bok. Den svarta med snygga bilder på.

Där är det min egna handstil, mina alldeles egna skrivna ord. Bokstav för bokstav.
Papper, penna och sudd. Det gamla. Det som alltid funkat bäst. Där finns det ingen som kan ha skrivit orden åt mig. Det är bara jag.

Min fristad.

Där kan jag vara 100% mig själv och veta att jag kan skriva precis vad jag känner utan att behöva vara rädd att någon annan ska hacka sig in i min dator och läsa mitt innersta. Mitt privata. Mina känslor.

Med pennan och den svarta boken känner jag mig trygg.

Internet är inte längre något för mig. Jag vill ha tillbaka det som fanns när jag var liten. När man ringde varandra om man ville leka eller ta reda på hur sin kompis mådde.

När allt va så mycket bättre.

Därför finns inte min facebook mer. Och snart kanske inte den här bloggen heller.
Facebook valde JAG att lägga ner av egen vilja. Jag vill kunna leva i en värld som inte styrs av ett community.

"Är man inte vänner på facebook är man inte vänner i verkligheten heller".
Alla vet vad jag pratar om. Och jag vill inte ha det så. Jag vill kunna ha något att faktiskt prata om när jag möter mina vänner i stället för att alltid använda frasen: "Ja jag vet, jag läste det på facebook!"

Att folk sedan tar det så löjligt personligt att jag valt själv att ta bort den sidan får dom själva stå för. Jag kan bara hoppas att dom en dag själva förstår vad otroligt löjliga dom är.

Nu vet ni i alla fall vart jag är. Det är jag och den svarta boken, Trollet och telefonen. Mer än så är det faktiskt inte.

Jag känner mig faktiskt mycket gladare av att inte veta vad folk har bakat för perfekta bakelser, hur dom har inrett sitt perfekta hem till sin perfekta familj. Jag måste inte veta när folk har fikat, sett på film eller bajsat. Jag måste inte ta del av alla löjliga bråk folk skriver på sin status, och jag måste absolut inte veta senaste skvallret.
Jag klarar mig väldigt bra ändå.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Just nu sitter jag och väntar på att klockan ska bli tillräckligt mycket så jag får gå och klippa mig. Finally! Jag älskar att vara nyklippt! Speciellt eftersom mitt hår blir så urtunnat. Det är så sjukt tjockt och det är inge roligt.   Ann...

Men jaha? Det regnar och till och med Ricko blir på dåligt humör. Han gnäller att han vill ut men så fort att han ser att det regnar tvärvänder han i dörren eller sitter under tak och tjurar. Ja. Men vilken kul dag.   Jag har i alla fall ...

Ricko drar inte längre. Just nu för han har inte kommit på hur man gör än tack och lov så vi får väl i alla fall njuta ett tag till. Allt med honom är lite på obestämd tid. Vi skaffar något nytt, gör något nytt för att få slut på hans BEDRÖVLIG...

Jag hittade faktiskt kläder! Som passade dessutom.   En luvtröja med dragkedja, ett linne och två byxor.   Annars hitta jag lite sminkgrejer, Trollet hitta en keps finally och Ricko fick sin nosgrimma.   Alla i familjen fick något. ...

Alltså en sån här dag går det inte ens att gå in och kolla sin facebook lite snabbt. Leksand har vunnit någon match eller nå och HELA jävla facebook svämmar över av alla som skriker och hurrar. Ja jag fattar att det va kul att laget man hejar på ...